magiskaia

Ja har såklart INTE glömt min älskade gris Simon som ja spenderade HELA dagarna i ett år me som ja fäst mig vid så enormt.
Hade bara inte tid att skriva om de me. Men så fick ja dåligt samvete mot honom!
Han är de gosigaste jag någonsin mött! Ihelgen när ja såg alla barn och vagnar fick ja sån Simonsaknad!!!!
Varje morgon när han satt i sin stol och kladdade me frukosten och när han sen sprang till vagnen och hämta sina små skor för att han ÄLSKADE att va ute och åka vagn! Han älskade när vi förlde Anna till skolan och alla barnen gullade med honom. Sen sov han och lagom till lunch hörde man små ljud från hans säng och när man kom in fick man ett lika stort leende och skratt varje dag då han stod i sin spjälsäng, upp med armarna (som på bilden) för att få komma upp och upptäcka nya saker!
Så gosigt vi hade de vi med när vi kramades på soffan och han dregla på alla kläder, när han fick bada naken i sin pool på tomten, suga på sina fingrar i bilen, när han hängde på axeln när han va trött eller ledsen... De va så undebart att få vara med när han lärde sig gå, lärde sig förstå vad man sa och lärde sig äta och dricka själv, när man fick honom skratta eller bli glad igen. Nästa gång vi ses hoppa ja han kan prata också!